Galveston - stranden
Idag var det för vissa dax för resans höjdpunkt. Jag kanske inte behöver nämna några namn, men för att förstå hur situationen såg ut på morgonen måste jag berätta några saker. För er som inte vet, så älskar Anders stranden och solen nästan lika mycket som han älskar Nadja, detta resulterade i att Anders var äckligt pigg och hade hunnit äta frukost innnan alla i sällskapet vaknat.
Trots stress och vissas motvilja till just stress lyckades vi komma iväg strax efter nio. Vi kom fram till stranden i Galveston runt halv tio och då var det raka vägen till vattnet. Trots att klockan inte var speciellt mycket uppgick temperaturen till ca 40 grander celcius.
Vattnet var tyvärr inte så svalkande, starx under 30 grader, men det var enda platsen vi kunde vistas på utan att sluta som en liten blöt fläck på handduken. Det blev därför väldigt mycket hoppande i vågorna och bollkastning. Vi fick även redan på, efter att både Fredrik och Jens brännt sig på en manet, att det fanns just brännmaneter i vattnet. Viljan att bada sjönk då något och större delen av gruppen bestämde sig därför för att bege sig till Nasa - space centre. Soldyrkarna Anders och Nadja valde dock att stanna kvar och steka sig lite till.
Nasa var helt fantastiskt. Jag visste faktiskt inte att Nasa fanns i Houston, trodde att det fanns i Florida, efter som uppskjutningarna sker därifrån. Men tydligen sker allt markarbete från Nasa i Houston, det är alltså från Houston man styr alla raketer. Detta kändes extra speciellt idag, efter som det planerades ett uppskjut av rymdfärjan Endeavour under dagen.
Vi tog två olika turer på Nasa och fick se det gamla kontrollrummet, varifrån alla Apollo raketerna manövrerades, kallat gröna rummet. Det användes inte idag, så det var återställt i sitt ursprungliga skick för att vi skulle få se hur det gick till när de första raketerna sköts iväg. Var facinerande att se att ett sådant uppskjut på 60-talet klarades av helt utan hjälp av datorer.
Idag ser kontrollrummet lite annorlunda ut. Det är placerat våningen under det gröna rummet och kallas det bruna rummet. Detta fick vi inte se live, men vi fick se på skärmar hur aktiviteter pågick en våning nedanför oss inför den kommande uppskjutningen, riktigt häftig känsla!
Vi såg dessutom Nasas träningsanläggning, där rymdfärjorna var uppbyggda som prototyper, vi såg raketparken med en riktig raket, Saturn 5, en enorm raket. Den var delad så man såg alla de olika delarna, som till största del utgörs av bränsletankar och montorer. Hela raketen var ca 100 meter lång.
Vår tanke var att stanna och se uppskjutningen av Endeavour som var planerad till 18.13, men tio minuter före start beslutade man att skjuta på uppskjutningen...för fjärde gången.
Efter en lång dag var alla på kvällen riktigt hungriga, så vi mötte upp Anders och Nadja för att åka och äta. Problemet denna kväll var bara att GPS:n inte var vår vän, utan ledde oss till restauranger som inte fanns, var stängda eller såg allmänt sunkiga ut. Till slut bestämde vi oss för att åka ner till den restaurang vi tänkt besöka under gårdagen. Detta resulterade i att middagen blev ca en och en halv timme försenad, men när maten kom in var allt detta glömt!
Kvällen avslutades med en vandring på strandprommenaden. Här stod folk och matade fiskar och när vi sträckte oss över räcket möttes vi verkligen av ett hav med fiskar, var svårt att se vattnet för all fisk.
Imorgon är det dax att packa bilarna och bege oss till San Antonio.
Trots stress och vissas motvilja till just stress lyckades vi komma iväg strax efter nio. Vi kom fram till stranden i Galveston runt halv tio och då var det raka vägen till vattnet. Trots att klockan inte var speciellt mycket uppgick temperaturen till ca 40 grander celcius.
Vattnet var tyvärr inte så svalkande, starx under 30 grader, men det var enda platsen vi kunde vistas på utan att sluta som en liten blöt fläck på handduken. Det blev därför väldigt mycket hoppande i vågorna och bollkastning. Vi fick även redan på, efter att både Fredrik och Jens brännt sig på en manet, att det fanns just brännmaneter i vattnet. Viljan att bada sjönk då något och större delen av gruppen bestämde sig därför för att bege sig till Nasa - space centre. Soldyrkarna Anders och Nadja valde dock att stanna kvar och steka sig lite till.
Nasa var helt fantastiskt. Jag visste faktiskt inte att Nasa fanns i Houston, trodde att det fanns i Florida, efter som uppskjutningarna sker därifrån. Men tydligen sker allt markarbete från Nasa i Houston, det är alltså från Houston man styr alla raketer. Detta kändes extra speciellt idag, efter som det planerades ett uppskjut av rymdfärjan Endeavour under dagen.
Vi tog två olika turer på Nasa och fick se det gamla kontrollrummet, varifrån alla Apollo raketerna manövrerades, kallat gröna rummet. Det användes inte idag, så det var återställt i sitt ursprungliga skick för att vi skulle få se hur det gick till när de första raketerna sköts iväg. Var facinerande att se att ett sådant uppskjut på 60-talet klarades av helt utan hjälp av datorer.
Idag ser kontrollrummet lite annorlunda ut. Det är placerat våningen under det gröna rummet och kallas det bruna rummet. Detta fick vi inte se live, men vi fick se på skärmar hur aktiviteter pågick en våning nedanför oss inför den kommande uppskjutningen, riktigt häftig känsla!
Vi såg dessutom Nasas träningsanläggning, där rymdfärjorna var uppbyggda som prototyper, vi såg raketparken med en riktig raket, Saturn 5, en enorm raket. Den var delad så man såg alla de olika delarna, som till största del utgörs av bränsletankar och montorer. Hela raketen var ca 100 meter lång.
Vår tanke var att stanna och se uppskjutningen av Endeavour som var planerad till 18.13, men tio minuter före start beslutade man att skjuta på uppskjutningen...för fjärde gången.
Efter en lång dag var alla på kvällen riktigt hungriga, så vi mötte upp Anders och Nadja för att åka och äta. Problemet denna kväll var bara att GPS:n inte var vår vän, utan ledde oss till restauranger som inte fanns, var stängda eller såg allmänt sunkiga ut. Till slut bestämde vi oss för att åka ner till den restaurang vi tänkt besöka under gårdagen. Detta resulterade i att middagen blev ca en och en halv timme försenad, men när maten kom in var allt detta glömt!
Kvällen avslutades med en vandring på strandprommenaden. Här stod folk och matade fiskar och när vi sträckte oss över räcket möttes vi verkligen av ett hav med fiskar, var svårt att se vattnet för all fisk.
Imorgon är det dax att packa bilarna och bege oss till San Antonio.
Nashville
På söndagen var det dax att bege sig från Knoxville till Nashville, country staden nummer ett. Efter att ha tittat i planeten kunde vi konstatera att allt som var värt att göra i Nashville hade med country att göra. Vi bestämde oss därför att ta seden dit vi kommer.
När alla var incheckade och uppackade på ett hotellrum som hade en svag lukt av kiss, gick vi ner mot staden, vars storlek motsvaras av Göteborg. På håll såg staden väldigt storslagen ut, men ju närmare stadskärnan vi kom, desto mindre kändes den. Vi konstaterade ganska snabbt att det egentligen bara fanns en huvudgata, Broadway. Här fick alla pubar och krogar samsas om utrymmet tillsammans med några souvenirbutiker.
Butikernas utbud var ungefär detsamma, cowboyhattar, cowboyboats, shortor i färgglada färger och en massa annat krimskrams, som t.ex. solglasögon.
Vi tänkte att dessa butiker enbart måste vara till för alla turister som vill ha med sig en fin cowboyhatt för överpris med sig hem, men då vi gick in på närmaste pub märkte vi att så inte var fallet. Där inne trängdes massa inhemska män i cowboyhatt och shorta och kvinnor i cowboyboats...nu var vi verkligen i USA.
Vi hann besöka mer än en pub innan kvällen var slut. Alla av dessa hade liveband och till flera i gruppens lycka, ett stort utbud av öl. Stämningen var på topp och det var riktigt roligt att lyssna på country och sitta och titta på hur vanliga amerikaner roar sig en söndagkväll. Några i gruppen hade svårar än andra att slita sig från stämningen och därför vadrade vår lilla grupp inte hem samtidigt denna kväll...
Dag två bestämde vi att vi hade sett det vi ville se av Nashville, så vi tog våra bilar och körde till ett stort köpcentrum/outlet med ett stort utbud butiker. Alla lyckades komma därifrån med mer än en påse. Till och med Henrik som varit väldigt försiktig med sin shopping hittade lite saker han tyckte om.
Tillbaka på hotellet tog vi med oss vårt fina kylskåp fyllt med öl ner till poolen. Där njöt vi lite i solen, drack öl och badade. Oskar och Henrik visade att även stora pojkar har barnasinnet kvar när det gäller vattenlekar...
Sista kvällen blev inte lika sen som kvällen innan, det blev en god middag och god öl. När vi vandrade hemåt var alla mätta och glada, och vi kände oss redo att lämna Nashville och upptäcka nästa lilla amerikanska stad.
När alla var incheckade och uppackade på ett hotellrum som hade en svag lukt av kiss, gick vi ner mot staden, vars storlek motsvaras av Göteborg. På håll såg staden väldigt storslagen ut, men ju närmare stadskärnan vi kom, desto mindre kändes den. Vi konstaterade ganska snabbt att det egentligen bara fanns en huvudgata, Broadway. Här fick alla pubar och krogar samsas om utrymmet tillsammans med några souvenirbutiker.
Butikernas utbud var ungefär detsamma, cowboyhattar, cowboyboats, shortor i färgglada färger och en massa annat krimskrams, som t.ex. solglasögon.
Vi tänkte att dessa butiker enbart måste vara till för alla turister som vill ha med sig en fin cowboyhatt för överpris med sig hem, men då vi gick in på närmaste pub märkte vi att så inte var fallet. Där inne trängdes massa inhemska män i cowboyhatt och shorta och kvinnor i cowboyboats...nu var vi verkligen i USA.
Vi hann besöka mer än en pub innan kvällen var slut. Alla av dessa hade liveband och till flera i gruppens lycka, ett stort utbud av öl. Stämningen var på topp och det var riktigt roligt att lyssna på country och sitta och titta på hur vanliga amerikaner roar sig en söndagkväll. Några i gruppen hade svårar än andra att slita sig från stämningen och därför vadrade vår lilla grupp inte hem samtidigt denna kväll...
Dag två bestämde vi att vi hade sett det vi ville se av Nashville, så vi tog våra bilar och körde till ett stort köpcentrum/outlet med ett stort utbud butiker. Alla lyckades komma därifrån med mer än en påse. Till och med Henrik som varit väldigt försiktig med sin shopping hittade lite saker han tyckte om.
Tillbaka på hotellet tog vi med oss vårt fina kylskåp fyllt med öl ner till poolen. Där njöt vi lite i solen, drack öl och badade. Oskar och Henrik visade att även stora pojkar har barnasinnet kvar när det gäller vattenlekar...
Sista kvällen blev inte lika sen som kvällen innan, det blev en god middag och god öl. När vi vandrade hemåt var alla mätta och glada, och vi kände oss redo att lämna Nashville och upptäcka nästa lilla amerikanska stad.
